Hydro-projektet tjyvstartat

Planen för hydro-projektet var att låta samtliga plantor stå i jord tills det var dags att plantera om dem i jord respektive hydro-kultur i det nybyggda drivhuset. Så blev det inte utan jag byggde ihop ett litet ebb-och-flod-system och satte de sex plantorna som skall gå i hydro i den redan nu. Bygget är ett enkelt sådant och är gjort, med smärre modifieringar, efter en artikel på fatalii.net.

Delarna bestod av:

1 st Hammarplast Smartstore Classic 31L låda (Citygross)
1 st insats till ovan (Citygross)
1 st Eheim compact 300 pump 5W, 12/16 mm i diameter (zoo.se)
1 m akvarieslang 12/16 mm (Zoogiganten)
1 st T-koppling 12/16 mm (Zoogiganten)
2 st bordsgenomföring mässing 1/4" (Biltema)
2 st o-ringar1/2" x 11/16" (Biltema)
1 säck Hasselfors lecakulor 45L (Plantagen)
plus lite nät, tejp och en timer som jag hade liggande hemma

Byggandet är enkelt och i korthet så borrades hål i lådans insats och bordsgenomföringarna skruvades fast med o-ringarna som tätning. Pumpen fästes med slangen i dessa och har som funktion dels att pumpa upp näringslösning och dels dräneras den samma när pumpen inte pumpar.

Efter detta så sattes insatsen i lådan och och fylldes med 15L näringslösning. Vattenet, näringslösningen och den samma efter att ha gått några varv i hydron låg konstant på pH 6,5. Jag tänker skaffa fosforsyra eller annat att sänka det lite med men just nu tror jag att det ligger på en ok nivå.

Lecakulorna tvättades noga och fylldes på. Innan dess så tejpade jag fast ett nät över insatsens handtag, som fungerar som bräddavlopp, för att förhindra lecakulorna att rinna ut genom dräneringshålet när pumpen är igång. Näringslösning pumpas således upp från reservoaren (lådan) till insatsen till den nivå som handtaget sitter. Därifrån rinner det tillbaka ner i reservoaren. När pumpen stängs av dräneras all näringslösning tillbaka genom pumpen ner i reservoaren.

Slutligen tvättade jag rötterna fria från jord på sex stycken chili-plantor som jag tänkt att odla i hydrokultur. Lika många lät jag vara kvar i sina krukor för att ha som referens att jämföra med senare.

 

 

Slutligen planterade jag plantorna i lecakulorna och kopplade pumpen till timern. De tre sorterna är (bakifrån och fram på bilden nedan) CAP 217 ("Hyper Pube", C. pubescens), PI 387838 (Locato, C. pubescens) och Red Savina (C. chinense). När jag pumpade upp närningslösning första gången började allting flyta runt lite oroväckande. Jag hoppas att detta skall stabiliseras allt eftersom rötterna växer till. Nu är det bara att hoppas att det kommer att fungera!

Chili-näring, del 1

Chilins näringsbehov i jord och hydrokultur
När jag läst om vilka krav på näringsämnen chili ställer vid odling i hydrokultur återkommer i många fall samma referens (1) eller näringslösningar men en sammansättning som är snarlik. Eftersom denna rekommenderas i ett flertal böcker och får anses som ganska välbeprövad så använder jag dessa värden som referensvärden mot vilka jag jämför näringsämnen i kommersiella produkter. Dessa värden är för användning av sk nutrient film technique (NFT) och författarna rekommenderar dessa värden för återcirkulerande system (tabell 1). Studier har visat att konduktivitets-värden (EC) över 2 mS/cm inte är önskvärt och ger minskad avkastning (2,3). För icke återcirkulerande system, såsom exempelvis odling i vanlig jord, bör lägre koncentrationer användas.
Mycket av informationen om näringsbehov hos Capsicum avser paprika, C. annuum. Hur de specifika kraven på olika näringsämnen hos de olika arterna är mindre väl undersökt. Jag kommer att återkomma till detta i senare inlägg men här finns mycket utrymme för egna undersökningar.

Tabell 1. Näringsbehov för chili vid odling med NFT enligt (1). Växternas krav på mikro-nutrienter är konstant under alla utvecklingsfaser.

Makro-näringsämnen (PPM)	Frö-planta	Vegetativ tillväxt	Frukt-sättning
N	93	181	239
P	15	58	81
K	96	217	349
Mg	12	48	72
Ca	96	171	199
S	16	64	96
Mikro-närngsämnen (PPM)
Fe	4.90
Mn	1.97
Zn	0.25
B	0.70
Cu	0.07
Mo	0.05

Kommersiellt tillgängliga näringslösningar
Vid besök i min lokala hydro-butik så blev jag rekommenderad att använda en kombination av Flora Micro Soft Water (då jag har ganska mjukt vatten) och Flora Mato. Eftersom chili-plantornas näringsbehov varierar med vilken utvecklingsfas de befinner sig i, så räknade jag på olika kombinationer av de två produkterna och olika spädningar för nå koncentrationer av näringsämnen så nära mina referensvärden som möjligt. Dessa mängder är självfallet inga absolutvärden men riktlinjer som jag tänker följa till en början eftersom detta är mitt första försök med hydrokultur (tabell 2).
En produkt som är speciellt framtagen för chili-plantors behov är Chili Focus. Specifikationer som tex komponenter finns här. Eftersom den har använts med framgång av andra odlare tar jag med den här som en jämförelse.

Tabell 2. Rekommenderade volymer närings-koncentrat per liter.

Näringslösning	Frö-planta	Vegetativ tillväxt	Frukt-sättning
Flora Micro Soft Water 5-0-1 (ml/L)	2	3	3.5
Flora Mato 1-2-5 (ml/L)	0.75	3	5
Chili Focus (ml/L)	-	5	10

Om man använder volymerna av närings-koncentrat i tabell 2 så får man följande koncentrationer uttryckt i PPM (tabell 3). I mina initiala försök kommer jag att använda dessa spädningar som riktlinje och efter hand se hur plantorna svarar. I hydro-kultur kommer jag att förse växterna med denna lösning varje gång och för odling i jord planerar jag att antingen ge denna lösning en gång i veckan eller en svagare lösning vid varje bevattning.

Tabell 3. Sammanställning av koncentrationer av näring med de två olika produkterna.

Makro-näringsämnen (PPM)	Frö-planta			Vegetativ tillväxt			Frukt-sättning
	GHE	Chili focus	Ref (1)	GHE	Chili focus	Ref (1)	GHE	Chili focus	Ref (1)
N	108	-	93	180	149	181	225	298	239
P	15	-	15	60	49	58	100	97	81
K	64	-	96	176	220	217	296	439	349
Mg	5	-	12	21	-	48	35	-	72
Ca	140	-	96	140	110	171	245	220	199
S	11	-	16	45	-	64	75	-	96
Mikro-näringsämnen (PPM)
Fe	2.40	-	4.90	2.40	1.98	4.90	4.20	3.96	4.90
Mn	1.00	-	1.97	1.00	0.66	1.97	1.75	1.31	1.97
Zn	0.30	-	0.25	0.30	0.18	0.25	0.53	0.36	0.25
B	0.20	-	0.70	0.20	0.54	0.70	0.35	1.08	0.70
Cu	0.20	-	0.07	0.20	0.07	0.07	0.35	0.14	0.07
Mo	0.12	-	0.05	0.23	0.06	0.05	0.39	0.12	0.05

I tabellen ovan saknas uppgifter om vissa ämnen i Chili focus. Detta beror på att de ingående mängderna inte specificeras på förpackningen. Det står enbart att utöver de ämnen som listas ovan så ingår även Mg, S, Ni samt humussyror men inte i vilka koncentrationer.

Detta var en genomgång av hur jag tänkt använda mig av kommersiellt tillgängliga produkter för att skapa en skräddarsydd gödsling lämplig för chili. Det har bedrivits en hel del forskning kring hur olika specifika näringsämnen påverkar chili-fruktens smak, styrka och andra egenskaper samt plantans tillväxt. Mera om detta kommer i nästa blog-inlägg.

Referenser
1. Morgan L och Lennard S (2000) Hydroponic Capsicum Production. ISBN 0958673551. Casper Publications Ltd. Narrabeen, Australien.
2. Tadesse T, Nichols MA och Fisher KJ (1999) Nutrient conductivity effects on sweet pepper plants grown using nutrient film technique 1. Yield and fruit quality. NZ J Crop and Hort Sci, 27, 229-37.
3. Tadesse T, Nichols MA och Fisher KJ (1999) Nutrient conductivity effects on sweet pepper plants grown using nutrient film technique 2. Blossom-end rot and fruit mineral status. NZ J Crop and Hort Sci, 27, 239-47.

Hydro-projektet

Denna säsong planerar jag att testa odling av chili i hydro-kultur. Efter att ha läst ett antal böcker i ämnet och framför allt Jukka Kilpinens inspirerande sida om teknikens förträfflighet för chili-produktion känner jag mig mycket nyfiken på att testa. För att själv bilda mig en uppfattning om hydro-kulturens fördelar och nackdelar jämfört med odling i jord i kruka så tänker jag göra ett kontrollerat experiment för att utvärdera resultatet av de båda teknikerna.
Jag kommer att fortlöpande skriva om projektets framskridande här på bloggen. Eftersom jag är novis inom ämnet så kommer det att bli en läroprocess för mig och mycket av det jag skriver om är anteckningar för mig själv att minnas vad jag gjort.
Först kommer ett par inlägg om näring lämpad för chili-odling. Det finns en hel del spridd information och det jag hittat kommer jag att sammanfatta i ett par inlägg.
Efter det tror jag att jag kommer blogga lite om hur jag planerar själva konstruktionen av projektet. Sammanfattningsvis så kommer jag att bygga ett mindre drivhus som jag delar i två delar. I den ena hälften (den östra) kommer jag att bygga en odlingsbänk för ett ebb och flod-system och i den andra (västra) kommer bänken att rymma krukor med jord. Riktigt vilka sorter som jag skall prova har jag inte bestämt ännu men jag tror att det blir en C. chinense, Red Savina, och en C. pubescens.
Efter det blir det blog-inlägg om hur projektet rent praktiskt går framåt. Jag hoppas ni kommer att finna projektet lika spännande som jag tycker att det är.

Omskolning av chili igen

Idag fick några chilisorter lite mera andrum. De mest förvånande sorterna var olika chiltepiner som jag tycker brukar vara lite småkinkiga att få att gro och en av sorterna grodde inte alls när jag sådde dem sist. För att få upp någon planta beslutade jag mig för att så ordentligt. Och de var inte alls knepiga att få att gro. Så efter ett tag såg krukorna ut som på bilden nedan. Nu är de i alla fall omskolade och jag sparade bara en av varje sort.

Sorterna är Garcia Family, Hermosillo Select, Tohono O'odham, Texas och South Texas Chile Pequin.

Vitlök 2012/13

Nedan har jag gjort en sammanställning över den vitlök jag odlar denna säsong. Utöver sorterna nedan odlades även en tjeckisk sort (Vekak Czech) under 2012 men den utsädet var så förkrympt att det blev väldigt små lökar av den. Kanske är det möjligt att få upp den i storlek efter några säsonger men denna släpper jag och fortsätter med andra sorter och bättre utsäde.
Mycket av beskrivningarna och alla medelvikter grundar sig på förra årets skörd.

Antonnik. Typ 4. Denna är stor och mycket smakrik. Den har hittills varit den godaste varje säsong. Stora lökar med vitt skal med få, ca 6 st, rosa-färgade klyftor. Utsäde kommer ursprungligen från Åke Truedsson.Vikt 60-80 g.

Bogatyr. Kommer från Gatersleben Seed Bank (#7204) i östra Tyskland men kommer ursprungligen från Moskva. Mycket stor vitlök med bra lagringsegenskaper. Hard neck-sort med lila-strimmigt skal och 5-7 bruna eller lila-randiga klyftor per lök. Vikt 50-60 g. Utsäde från SSE.

Chinese Flat. Små lökar med vitt skal och ca 6 gula klyftor. Vikt ca 25 g.

Chinese Hong. Små flätbara lökar med krit-vitt skal och 5-6 gula klyftor. Vikt ca 20 g. Utsäde köpt i Shanghai.

Chinese White. Små lökar med vitt skal och 7-8 st gul-bruna klyftor.

Georgian Crystal (även kallad Cichisdzhvari). Kommer från Gatersleben Seed Bank (#6819) i östra Tyskland. Mild smak och utmärkta lagringsegenskaper. Hard neck, 4-6 klyftor per lök. Utsäde från SSE.

Georgian Fire. Kommer från Gatersleben Seed Bank (#6822) i östra Tyskland. Het i smaken. Hard neck, 4-6 klyftor per lök. Utsäde från SSE.

Irkutsk. Typ 5A, lila-randigt skal, stora lökar stora klyftor.

Leningradskij. Typ 4. Stora vit-rosa lökar med 6-7 stora brun-färgade klyftor. Vikt 50-60 g. Ursprungligen från Åke Truedsson.

Moskovskij. Typ 4. Svagt lila-randigt skal och klyftor. Många små klyftor i dubbla rader. Ny från Åke Truedsson denna säsong.

Novosibirsk. Lila-randiga medelstora lökar med 5-6 stora klyftor. Klyftor med brunt skal. Lökarnas storlek kan bero på dåligt utsäde. 2011/12 var första gången jag provar denna sort. Vi får se nästa år om de efter lite bättre skötsel ökar i storlek.

Rysk 4. Typ 4, skal och klyftor vit-rosa, stora lökar stora klyftor. Ny för denna säsong, från Åka Truedsson.

Rysk T403. Mycket liten lök med vitt lila-strimmigt skal och bruna klyftor. Dåligt utsäde.

Petrovskij. Typ 5A. Stora lökar med lila-randigt skal  och stora lila-färgade klyftor. Vikt 50-60 g.

Pskem River. Ursprungligen insamlad av SSE-medlemmen Johnn Swenson 1989 vid Pskem River Valley i Uzbekistan. Hard neck, 4-5 lila-randiga klyftor per lök. Utsäde från SSE.

Sibirian Red. Typ 5A. Stora lökar med lila-randigt skal. 4-6 mycket stora bruna klyftor. Vikt ca 60 g.

Tsezar. Typ 5A. Lökar har vitt skal med lila strimmor och 4-6 stora brun-lila klyftor. Vikt ca 60 g.

Ural 1. Typ 5. Lila-randigt skal, stora lökar och klyftor.

Frösådd av kaffir lime

Den senaste tiden har jag varit på jakt efter att föröka lite exotiska växter. De jag framför allt letat efter är kaffir lime, Citrus hystrix, och vietnamesisk koriander, Persicaria odorata (syn. Polygonum odoratum). Efter ett par turer till de asiatiska butikerna kring Möllevångstorget i Malmö så hittade jag i alla fall frukter av kaffir lime. De sista två de hade dessutom.

Här syns de (t.h.) tillsammans med två mera släta "vanliga" lime-frukter (t.v.).

Nu har jag i alla fall fall skördat kärnor, vilket de hade massvis av, och lagt dem på tork tills imorgon. Då är det dags att plantera dem och vänta på att det tittar upp ett par kaffir lime-plantor. Jag hoppas redan nu på att kunna skörda blad till kommande grytor.

Tryfflar med yerba mate och chili

Detta är en modifierad version av ett recept från tv-programmet “Trädgårdsapoteket - jul”. Ett program med James Wong producerat av BBC. Sändes på SVT den 26 december 2012. Sats om ca 15 tryfflar. Yerba mate-extraktet tillför koffein och syftar till att göra godiset lite lätt uppiggande.

 

1L kokande vatten
2 kuber habanero
1 tsk kryddpeppar-korn
1 vanliljstång delad längs med och hackas grovt
4 rågade msk honung
4 rågade msk yerba mate

Koka tills vätskan reducerats till 150 ml. Sila av det fasta materialet.

Smält 200 g mörk 70%-ig choklad i vattenbad. Häll ner yerba mate-avkoket i den smälta chokladen under omrörning. Låt svalna (tex i kylen) i minst 30 min.

När smeten stelnat, ta upp med en matsked och rulla den i en blandning av 3 delar finmalet farinsocker och 1 del kakaopulver. Rulla dem runda i handen och servera i tex mini muffinsformar.