Hibiscus-sticklingar, del III (slutklämmen)

Nu har de första tydliga rötterna tittat ut från nätkrukorna. Jag klippte sticklingarna den 8 april, så det gick alltså på 21 dagar. Betydligt snabbare än det år det tog för den ursprungliga sticklingen att rota sig. Vad som gjorde den stora skillnaden vet jag inte men en kombination av att ta sticklingar på våren, då plantans egen hormon-produktion är som störst, och att förse sticklingarna med bättre betingelser samverkar säkert. Nu återstår att se hur många av sticklingarna som rotar sig.

Hydro-projektet puttrar vidare

Nu har tillväxten i hydron tagit fart. Jämförelserna mellan jord och hydrokultur är fortfarande lite tveksamma av flera anledningar. Dels så stod plantorna i hydron still under flera veckor innan jag insåg att pH var på tok för högt och plantorna kunde inte tillgodogöra sig näringen. Och nu så står plantorna i jord still pga att de står för trångt i sina 1-liters krukor.

Här är i alla fall en bild på hur odlingen ser ut just nu. Vad jag hoppas att bilden visar är att plantorna i hydron ser ut att förgrena sig betydligt mera än de i jord. Detta skulle kunna ha många orsaker, tex att ljusmängden nere vid plantorna bas. Det är i alla fall intressant och något jag tänker följa framöver.

Hibiscus-sticklingar, del II (fler hydro-projekt)

I mitt förra inlägg så skrev jag om min Hibiscus-planta som blivit ganska stor och behöver klippas ner för att få plats. När jag klipper ner den så tänkte jag passa på att försöka rota ett par sticklingar istället för att kasta klippet. Eftersom det tog så lång tid innan den ursprungliga sticklingen rotade sig så tänkte jag prova ett annat sätt denna gång i hopp om att det skall gå snabbare och bättre.
Jag har till slut valt att bygga en enkel DWC (deep water culture) och använda mig av samma rotningshormon som till slut verkade fungera för original-sticklingen. Produkten är Clonex och är en gel med 4-indol-smörsyra som verksam beståndsdel. Det finns massvis med byggbeskrivningar på nätet och jag fann inspiration för mitt egen bygge på fatalii.net.

Dessa saker består bygget av:

1 st Hammarplast Smartstore Classic 15L låda (Citygross)
8 st nätkrukor, 50 mm diameter
1 st luftpump, Tetra APS 300 (Hornbach)
2 m luftslang, grön (Hornbach)
1 st T-koppling för luftslang, Actizoo (Hornbach)
1 st backventil, Tetra tec CV4 (Hornbach)
1 st syresten, 30 cm (Hornbach)

Bygget i sig är synnerligen enkelt. I locket tog jag ur sex stycken hål för krukorna med en 51 mm hålsåg och ett 6,5 mm hål för luftslangen. Sedan fyllde jag baljan till hälften med vatten, kopplade syrestenen till slangen och stack slangen genom hålet i locket. Locket sattes på och de 6 små nätkrukorna fylles med leca-kulor och sattes ner i sina hål i locket. Klart!

Som synes ovan, så har luftpumpen två utgångar. Detta för att i framtiden kunna driva ett par uppsättningar med sticklingar eller annat. I nuläget har jag bara behov av en och har därför kopplat ihop dem för att minska ljusnivån lite. På bilden syns även backventilen, en billig (10 kr) försäkring om man, som jag, har luftpumpen stående på golvet.

Efter detta så är det bara att doppa sina sticklingar i rotningshormon och sticka ner dem i lecan. Efter att man kopplat luftpumpen till slangen och kopplat pumpen till strömmen så är det väl bara att vänta på rötter antar jag. Ett par definitiva fördelar med detta sätt att rota sticklingar är att de hela tiden har tillgång till luft och väl syresatt vatten samt att man kan ställa in lämplig temperatur genom att lägga en doppvärmare i vattnet. En annan praktisk aspekt är att man fortlöpande kan inspektera hur rotningsprocessen går bara genom att lyfta upp krukorna och titta.

Hibiscus-sticklingar, del I

I juni 2011 så tog jag ett par Hibiscus-sticklingar från en plantering vid UTC, La Jolla. En dog direkt men den andra överlevde och sköt blad men bildade inga rötter. Den överlevde hela hösten och vintern och i mars året efter hade den fortfarande inga rötter. Under våren experimenterade jag med olika rotnings-hormon och substrat för att få igång rotbildningen och den 22 juni, nästan ett år efter att jag tog sticklingen, stack de första rötterna fram ur krukan. Ytterligare tre månader senare var den 75 cm hög och blommar.

 

 Nu, efter ytterligare några månader så fyller den hela köksfönstret och jag är i begrepp att klippa ner och plantera om den. Den har en otrolig växtkraft och jag får nog vara flitig med sekatören för att den inte skall växa mig ur huset kommande säsong.

Alida-tobak

Historian bakom Mor Alida och hennes tobak har en spännande historia. Den tar sin börjar början eller slutar år 1964, hur man nu ser på saken. Sverige hade en gång i tiden intentioner att vara självförsörjande med avseende på tobak. Främst för snustillverkning. I detta syfte instiftades ett tobaksmonopol stora arealer avsattes till tobaksodling, här nere i Skåne främst i de nordöstra delarna. Och det just där, i Yngsjö, som Alida Olsson odlade tobak ända tills tobaksodlingarna lades ner 1964. Det året lade hon undan några frö-kapslar och de hamnade till slut i en låda på Tobaks- och tändsticksmuseet i Stockholm.
2002, dvs 38 år efter att Alida lagt undan lite fröer för säkerhets skull, så upptäcktes dem och man provodlade dem. Grobarheten var i det närmaste noll och efter ett par provodlingar lyckades man få upp en enda planta. Denna lämnades över till Skansen där den odlades i drivhus och gick i blom. Från frön från denna planta drog man senare upp nya plantor och numera säljer museet frön till Mor Alidas tobak. Jag undrar om hon hade kunna tänka sig hur spridd hennes sort skulle bli även om den inte längre odlas kommersiellt.
För ett par år sedan köpte jag frön av den men har inte sått dem förrän i år. Som syns på bilden nedan, så grodde de fint och jag hade tänkt att spara två plantor och sätta på en skyddad plats i trädgården.

Tobak, Nicotiana tabacum, är lättodlad men tål inte frost. Den förkultiveras tills risken för frost är över och sätts ut på friland. Denna art är, till skillnad från många av prydnadssorterna, mycket högväxande och får små rosa blommor högst upp på den drygt 2 meter höga plantan om den inte toppas. Toppa dem kommer jag inte att göra eftersom jag inte planerar att använda dem till annat än att ta nya frön. Eventuellt skulle man kunna tänka sig att extrahera nikotin ur bladen och använda som bekämpningsmedel om allehanda ohyra i drivhuset.

Referenser:
Inga Junhem (2004) Prisad planta - Om tobaksodling i Sverige 1724-1964. Tobaks- och tändstickmuseum, Stockholm

CAP 1153 - en udda chacoense

Denna säsong odlar jag en enda sort av Capsicum chacoense. Den har visat sig vara mycket olika alla andra sorter av denna art som jag tidigare odlat.

Som synes på bilden ovan så är blommorna ungefär vad man kan förvänta sig av arten men växtsättet är dramatiskt annorlunda. Den är högväxt och mycket starkväxande. Ja, faktiskt så högväxt att jag var tvungen att toppa den för att inte ränna iväg allt för mycket. Växtsättet påminner mig mera om en C. annuum än en C. chacoense med sitt vanligen ganska krypande växtsätt. Kanske finns det många sorter av denna art som växer på detta viset men det är första gången jag stöter på en.