Utvärdering av hydroprojektet, del 1

Nu är det äntligen dags att börja utvärdera resultatet av hydrokultur-projektet. Jag odlar två Capsicum pubescens, CAP 217 och Locato Red. Den senare är en oavsiktlig korsning som visat sig vara en av de mest produktiva sorterna jag provat, så den kommer jag att odla vidare på. Jag har även en Capsicum chinense, Red Savina, som detlar i testet.
Av dessa sorterna så har Locato Red börjat mogna både i hydro och jord medan CAP 217 och Red Savina har börjat mogna så smått enbart de som odlats i jord. Därför börjar jag den första utvärderingen av hydron med Locato Red. Så här ser det ut i drivhuset, CAP 217 och Locato Red i hydro till vänster och de i jord till höger. Som jag hoppas framgår av bilden så är plantorna som odlats i hydrokultur mycket tätare och grönare än de som står i jord.

Först och främst mognar de i jord lite snabbare än de i hydrokultur. Skillnaden är en vecka eller två. Det kan kanske ha att göra med chocken vid omplanteringen från jord till hydro och, framför allt, den hämmade utvecklingen då jag fortfarande provade mig fram med olika koncentrationer av näring.

 Locato Red som växer i hydron till vänster och de i jord till höger.

Skörden kommer troligen att skilja sig åt. Av hydro-plantorna har jag hittills skördat en gång (566 g) och de i jord har gett två skördar hittills (totalt 416 g). Båda har mycket omogen frukt kvar.

Vad som är mest anmärkningsvärt syns tydligt på bilden nedan. Frukterna från plantorna i hydron är mycket större. I medeltal väger de som är skördade från hydron 18,9 g per frukt (±1,5 g, n=30) medan den från plantorna i jord vägde 8,5 g (±2,0 g, n=30). Som framgår av standardavvikelsen så varierar de i jord mera i storlek dessutom.

Frukt av Locato Red odlad i hydro-kultur till vänster och i jord till höger. I båda högarna till samma antal frukter, 30 stycken.

Slutligen till den viktigaste utvärderings-parametern, smaken. Jag har under hela projektets gång oroat mig över hur de skall smaka eftersom hydro är nytt för mig och jag har provat mig fram med pH, näringskoncentrationer, etc. Idag provade vi ett par likstora bitar från frukter odlade på de två sätten och vi noterade att styrkan inte skilde sig åt nämnvärt. De som hade vuxit i hydro smakade lite annorlunda genom att de var sötare och hade en lite friskare och fruktigare smak.

Jag har försökt att sköta samtliga plantor på så bra vis jag kunnat, givet de olika förutsättningarna de odlats under. Jag har försökt hålla pH och näringskoncentrationer på lagom nivå i hydron och jag har vattnat de i jord regelbundet och gödslat enligt anvisningarna med Biobact Tomat.

För att sammanfatta denna första utvärdering så väger omdömena över till fördel för hydro-odlingen. Mycket finns kvar att utvärdera och diskutera men hittills tycks denna metod att odla rocoto fungera bäst under de förutsättningar jag har i drivhuset.

Halvlek i jämförande hydro-studie

Idag omskolade jag äntligen plantorna i hydrokultur. En sak står alldeles klar, och det är vad jag sett redan från första början, nämligen att mina rocotos klarar sig ypperligt i hydro med de förutsättningar jag ger dem medan habanero tycks må direkt uselt. Efter omplantering ser de ut så här.

För att börja med de mera positiva resultaten, så växer C. pubescens på mycket bra i hydrokultur. Grönmassan är gissningsvis det dubbla jämfört med plantorna i jord och jämför man mängden frukt så är skillnaden ännu större i nuläget. Idag flyttade jag de fyra pubescens-plantorna till den nya hydro-anläggningen och de två chinense-plantorna fick gå kvar i den lilla hydron. Samtidigt passade jag på att plantera om de fyra kontroll-plantorna i jord från 10L-krukor till fyrkantiga krukor på 18L. Plantorna i jord planterades om i ganska rätt tid medan jag tror att hydro-plantorna helst skulle ha planterats om för ett par veckor sedan eller tidigare. Så här ser i alla fall ett par av dem ut när jag håller dem i den lilla rotklumpen.

Chinense-plantorna är det värre med. Jämfört med de i jord är de små gulaktiga dvärgar. Eftersom C. pubescens är starkväxande och ännu mera så i hydrokultur, så gissar jag att koncentrationen av näring varit ganska optimal för C. pubescens medan den har varit för hög för de mera långsamt växande C. chinense. Därför tänker jag först prova med att sänka näringslösningens koncentration för chinense-plantorna och se om de repar sig. På bilden sedan ser man tydligt två sjukliga Red Savina odlade i hydro till vänster och en konventionellt odlad planta till höger.

Utbyggnad av hydro-projektet

Nu växer chilin i den lilla hydro som jag först byggde över alla bredder. Se bilden nedan. Det är verkligen dags att binda upp och då är det lika bra att sätta plantorna i den större hydro-anläggningen som jag tänkt de skall vara i under sommaren. Det blir en rejäl ökning. Den nuvarande tanken på 15L ökas till en med en kapacitet på 75L och bara de 4 C. pubescens-plantorna flyttas över. De två C. chinense får gå kvar i den ursprungliga hydron eftersom jag upptäckt att de troligen har mycket olika näringskrav.

 

 Bygget består av följande delar:

2 st murarbaljor, 90 L (Hornbach)
1 st Eheim compact 1000 pump 23W, 16/22 mm i diameter (zoo.se)
40 cm grön akvarieslang 16/22 mm (Hornbach)
1 st bordsgenomföring mässing 3/8" (Biltema)
1 st o-ring 5/8" x 13/16" (Biltema)
25 cm rakt PP-rör 32 mm vit (VVS-shopen)
1 st rak skarv 32 vit (VVS-shopen)
1 st fiberpackning R50 (VVS-shopen)
3 st egentillverkade plastringar att använda som distanser
1 m grön luftslang (Hornbach)
1 st luftpump (Hornbach)
1 st syresten (Hornbach)
1 säck Hasselfors lecakulor 45L (Plantagen) 
Tryckimpregnerat trä och 8 st metallvinklar (Byggmax)

Först snickrade jag ihop en enkel men stabil ställning i trä. Den undre baljans botten vilar 2,5 cm ovanför marken, vilket medger plats för ett par brädbitar under baljan. Det ger lite mera luftcirkulation.

Sedan var det dags att montera ihop baljor, pump och luftpump. Jag sågade och borrade upp hål i botten på den ena baljan och monterade fast bordsgenomföringen och o-ringen. På undersidan monterade jag fast den tjocka slangen och pumpen. Bräddavloppet gjordes 15 cm högt, vilket jag hoppas skall vara tillräckligt djup för ordentlig rot-tillväxt. För att det skulle gå att skruva fast satte jag dit ett par distanser i plast som jag sågade till (nere till vänster på bilden nedan).

Pumpen var egentligen tänkt för ett större hydrosystem och är troligen överdimensionerad för denna anläggningen. Men lite för mycket krut kan väl inte skada

När allting är på plats så är det bara att provköra systemet med vatten och se så att det inte läcker någonstans eller har några andra problem.

Till slut så flyttade jag över de plantor som skall odlas i denna anläggning.

Hibiscus-sticklingar, del IV (utvärdering)

Idag har jag planterat den Hibiscus-stickling med mest rötter i jord och då är det väl dags för en utvärdering. Efter ungefär en månad så har 7 av 9 sticklingar rotat sig. De som inte rotat sig är bruna kring snittet och visar ingen antydning till att bilda rötter. Med tanke på att 7 nya plantor är mer än jag behöver så får resultatet räknas som bra. För utvärderingens skulle så överväger jag att klippa de sticklingar som inte rotat sig lite höge upp med ett 45 graders snitt.

EDIT 2 juni: För några dagar sedan stängde jag av bubblaren och planterade de kvarvarande sticklingarna i krukor. Då hade alla utom en rotat sig, inklusive en som var brun nertill och som jag hade gett upp hoppet om.

Hibiscus-sticklingar, del III (slutklämmen)

Nu har de första tydliga rötterna tittat ut från nätkrukorna. Jag klippte sticklingarna den 8 april, så det gick alltså på 21 dagar. Betydligt snabbare än det år det tog för den ursprungliga sticklingen att rota sig. Vad som gjorde den stora skillnaden vet jag inte men en kombination av att ta sticklingar på våren, då plantans egen hormon-produktion är som störst, och att förse sticklingarna med bättre betingelser samverkar säkert. Nu återstår att se hur många av sticklingarna som rotar sig.

Hydro-projektet puttrar vidare

Nu har tillväxten i hydron tagit fart. Jämförelserna mellan jord och hydrokultur är fortfarande lite tveksamma av flera anledningar. Dels så stod plantorna i hydron still under flera veckor innan jag insåg att pH var på tok för högt och plantorna kunde inte tillgodogöra sig näringen. Och nu så står plantorna i jord still pga att de står för trångt i sina 1-liters krukor.

Här är i alla fall en bild på hur odlingen ser ut just nu. Vad jag hoppas att bilden visar är att plantorna i hydron ser ut att förgrena sig betydligt mera än de i jord. Detta skulle kunna ha många orsaker, tex att ljusmängden nere vid plantorna bas. Det är i alla fall intressant och något jag tänker följa framöver.

Hibiscus-sticklingar, del II (fler hydro-projekt)

I mitt förra inlägg så skrev jag om min Hibiscus-planta som blivit ganska stor och behöver klippas ner för att få plats. När jag klipper ner den så tänkte jag passa på att försöka rota ett par sticklingar istället för att kasta klippet. Eftersom det tog så lång tid innan den ursprungliga sticklingen rotade sig så tänkte jag prova ett annat sätt denna gång i hopp om att det skall gå snabbare och bättre.
Jag har till slut valt att bygga en enkel DWC (deep water culture) och använda mig av samma rotningshormon som till slut verkade fungera för original-sticklingen. Produkten är Clonex och är en gel med 4-indol-smörsyra som verksam beståndsdel. Det finns massvis med byggbeskrivningar på nätet och jag fann inspiration för mitt egen bygge på fatalii.net.

Dessa saker består bygget av:

1 st Hammarplast Smartstore Classic 15L låda (Citygross)
8 st nätkrukor, 50 mm diameter
1 st luftpump, Tetra APS 300 (Hornbach)
2 m luftslang, grön (Hornbach)
1 st T-koppling för luftslang, Actizoo (Hornbach)
1 st backventil, Tetra tec CV4 (Hornbach)
1 st syresten, 30 cm (Hornbach)

Bygget i sig är synnerligen enkelt. I locket tog jag ur sex stycken hål för krukorna med en 51 mm hålsåg och ett 6,5 mm hål för luftslangen. Sedan fyllde jag baljan till hälften med vatten, kopplade syrestenen till slangen och stack slangen genom hålet i locket. Locket sattes på och de 6 små nätkrukorna fylles med leca-kulor och sattes ner i sina hål i locket. Klart!

Som synes ovan, så har luftpumpen två utgångar. Detta för att i framtiden kunna driva ett par uppsättningar med sticklingar eller annat. I nuläget har jag bara behov av en och har därför kopplat ihop dem för att minska ljusnivån lite. På bilden syns även backventilen, en billig (10 kr) försäkring om man, som jag, har luftpumpen stående på golvet.

Efter detta så är det bara att doppa sina sticklingar i rotningshormon och sticka ner dem i lecan. Efter att man kopplat luftpumpen till slangen och kopplat pumpen till strömmen så är det väl bara att vänta på rötter antar jag. Ett par definitiva fördelar med detta sätt att rota sticklingar är att de hela tiden har tillgång till luft och väl syresatt vatten samt att man kan ställa in lämplig temperatur genom att lägga en doppvärmare i vattnet. En annan praktisk aspekt är att man fortlöpande kan inspektera hur rotningsprocessen går bara genom att lyfta upp krukorna och titta.

Lite utveckling av hydron

Efter tips på någon av facebooks chili-grupper så lade jag en syresten i botten av näringstanken för att näringen inte skall bli dålig. Riktigt varför är jag inte säker på men jag gissar att anaerob bakterietillväxt hämmas och därmed förbättras vattenkvaliteten. Den är givetvis kopplad till en luftpump, som får stå på kontinuerligt.

Ett annat problem som kräver sitt arbete är ett bladlus-angrepp som jag upptäckte för ca två veckor sedan. Jag har duschat plantorna, mosat löss med fingrarna och sprayat med såpvatten. Idag hittade jag några nyckelpigor i trädgården som jag tog in till mina chiliplantor. Det borde ju vara rena eldoradot för en hungrig nyckelpiga.

Uppföljning av hydro-problem

Efter ett par dagar (1 mars) med minimal förbättring kollade jag pH igen och fann att det hade ökat till 6,0. Jag sänkte åter pH, denna gång ner till 5,0 (ca 15 ml 10%-ig fosforsyra). De senaste dagarna har pH legat konstant kring 5,5.

Idag (4 mars) tycker jag min ana en förbättring. Klorofyllet verkar ha börjat återvända till de gulnade bladen. Dessutom tycks tillväxten, som helt avstannat, ha tagit ny fart med nya späda blad på gång. Fortfarande är bladkanterna och de nedersta bladen gula men om trenden håller i sig så kommer plantorna nog att ha repat sig snart.

  

Intressant nog så har dessa problem framför allt drabbat C. chinense. C. pubescens som hela tiden stått i samma hydro har förvisso stannat i växten men har hela tiden sett grön och ok ut.

Troubleshooting av hydro-projektet

Nu har hydro-systemet varit igång en och en halv veckas tid och plantorna set ut att ta mer och mer stryk. C. chinense tycks påverkas mera än C. pubescens av dessa problem. Plantornas blad har börjat bli gula i kanterna och fått rostbruna fläckar. På en del blad har det bildats nekrotiska partier. Dessa problem beror inte på faktorer i omgivningen såsom ljus, temperatur, mm eftersom de plantor som växer i jord i samma utrymme ser friska och fina ut. Det finns ett antal variabler i miljön som är suboptimala och jag har idag försökt att korrigera de jag misstänker bidrar mest till missväxten.

Först och främst så så höjde jag temperaturen i rummet till 18-20 grader för att ge växterna en chans att växa och ta upp näring på ett ok vis.

Vårt vatten har ett pH av 6,5, vilket jag tror är lite för basiskt för optimal näringstillgänglighet runt rötterna. Det har dessutom en konduktivitet av ca 350 μS/cm. Jag tillsatte näring upp till 700 μS/cm, vilket är ca 1/4 rekommenderad dos i full tillväxt. pH sänkte jag till 5,5 med 10%-ig forforsyra (ca 15 ml). Nu återstår att se hur plantorna svarar på sin nya kemiska omgivning! Detta är verkligen ett spännande och lärorikt experiment.

Hydro-projektet tjyvstartat

Planen för hydro-projektet var att låta samtliga plantor stå i jord tills det var dags att plantera om dem i jord respektive hydro-kultur i det nybyggda drivhuset. Så blev det inte utan jag byggde ihop ett litet ebb-och-flod-system och satte de sex plantorna som skall gå i hydro i den redan nu. Bygget är ett enkelt sådant och är gjort, med smärre modifieringar, efter en artikel på fatalii.net.

Delarna bestod av:

1 st Hammarplast Smartstore Classic 31L låda (Citygross)
1 st insats till ovan (Citygross)
1 st Eheim compact 300 pump 5W, 12/16 mm i diameter (zoo.se)
1 m akvarieslang 12/16 mm (Zoogiganten)
1 st T-koppling 12/16 mm (Zoogiganten)
2 st bordsgenomföring mässing 1/4" (Biltema)
2 st o-ringar1/2" x 11/16" (Biltema)
1 säck Hasselfors lecakulor 45L (Plantagen)
plus lite nät, tejp och en timer som jag hade liggande hemma

Byggandet är enkelt och i korthet så borrades hål i lådans insats och bordsgenomföringarna skruvades fast med o-ringarna som tätning. Pumpen fästes med slangen i dessa och har som funktion dels att pumpa upp näringslösning och dels dräneras den samma när pumpen inte pumpar.

Efter detta så sattes insatsen i lådan och och fylldes med 15L näringslösning. Vattenet, näringslösningen och den samma efter att ha gått några varv i hydron låg konstant på pH 6,5. Jag tänker skaffa fosforsyra eller annat att sänka det lite med men just nu tror jag att det ligger på en ok nivå.

Lecakulorna tvättades noga och fylldes på. Innan dess så tejpade jag fast ett nät över insatsens handtag, som fungerar som bräddavlopp, för att förhindra lecakulorna att rinna ut genom dräneringshålet när pumpen är igång. Näringslösning pumpas således upp från reservoaren (lådan) till insatsen till den nivå som handtaget sitter. Därifrån rinner det tillbaka ner i reservoaren. När pumpen stängs av dräneras all näringslösning tillbaka genom pumpen ner i reservoaren.

Slutligen tvättade jag rötterna fria från jord på sex stycken chili-plantor som jag tänkt att odla i hydrokultur. Lika många lät jag vara kvar i sina krukor för att ha som referens att jämföra med senare.

 

 

Slutligen planterade jag plantorna i lecakulorna och kopplade pumpen till timern. De tre sorterna är (bakifrån och fram på bilden nedan) CAP 217 ("Hyper Pube", C. pubescens), PI 387838 (Locato, C. pubescens) och Red Savina (C. chinense). När jag pumpade upp närningslösning första gången började allting flyta runt lite oroväckande. Jag hoppas att detta skall stabiliseras allt eftersom rötterna växer till. Nu är det bara att hoppas att det kommer att fungera!

Chili-näring, del 1

Chilins näringsbehov i jord och hydrokultur
När jag läst om vilka krav på näringsämnen chili ställer vid odling i hydrokultur återkommer i många fall samma referens (1) eller näringslösningar men en sammansättning som är snarlik. Eftersom denna rekommenderas i ett flertal böcker och får anses som ganska välbeprövad så använder jag dessa värden som referensvärden mot vilka jag jämför näringsämnen i kommersiella produkter. Dessa värden är för användning av sk nutrient film technique (NFT) och författarna rekommenderar dessa värden för återcirkulerande system (tabell 1). Studier har visat att konduktivitets-värden (EC) över 2 mS/cm inte är önskvärt och ger minskad avkastning (2,3). För icke återcirkulerande system, såsom exempelvis odling i vanlig jord, bör lägre koncentrationer användas.
Mycket av informationen om näringsbehov hos Capsicum avser paprika, C. annuum. Hur de specifika kraven på olika näringsämnen hos de olika arterna är mindre väl undersökt. Jag kommer att återkomma till detta i senare inlägg men här finns mycket utrymme för egna undersökningar.

Tabell 1. Näringsbehov för chili vid odling med NFT enligt (1). Växternas krav på mikro-nutrienter är konstant under alla utvecklingsfaser.

Makro-näringsämnen (PPM)	Frö-planta	Vegetativ tillväxt	Frukt-sättning
N	93	181	239
P	15	58	81
K	96	217	349
Mg	12	48	72
Ca	96	171	199
S	16	64	96
Mikro-närngsämnen (PPM)
Fe	4.90
Mn	1.97
Zn	0.25
B	0.70
Cu	0.07
Mo	0.05

Kommersiellt tillgängliga näringslösningar
Vid besök i min lokala hydro-butik så blev jag rekommenderad att använda en kombination av Flora Micro Soft Water (då jag har ganska mjukt vatten) och Flora Mato. Eftersom chili-plantornas näringsbehov varierar med vilken utvecklingsfas de befinner sig i, så räknade jag på olika kombinationer av de två produkterna och olika spädningar för nå koncentrationer av näringsämnen så nära mina referensvärden som möjligt. Dessa mängder är självfallet inga absolutvärden men riktlinjer som jag tänker följa till en början eftersom detta är mitt första försök med hydrokultur (tabell 2).
En produkt som är speciellt framtagen för chili-plantors behov är Chili Focus. Specifikationer som tex komponenter finns här. Eftersom den har använts med framgång av andra odlare tar jag med den här som en jämförelse.

Tabell 2. Rekommenderade volymer närings-koncentrat per liter.

Näringslösning	Frö-planta	Vegetativ tillväxt	Frukt-sättning
Flora Micro Soft Water 5-0-1 (ml/L)	2	3	3.5
Flora Mato 1-2-5 (ml/L)	0.75	3	5
Chili Focus (ml/L)	-	5	10

Om man använder volymerna av närings-koncentrat i tabell 2 så får man följande koncentrationer uttryckt i PPM (tabell 3). I mina initiala försök kommer jag att använda dessa spädningar som riktlinje och efter hand se hur plantorna svarar. I hydro-kultur kommer jag att förse växterna med denna lösning varje gång och för odling i jord planerar jag att antingen ge denna lösning en gång i veckan eller en svagare lösning vid varje bevattning.

Tabell 3. Sammanställning av koncentrationer av näring med de två olika produkterna.

Makro-näringsämnen (PPM)	Frö-planta			Vegetativ tillväxt			Frukt-sättning
	GHE	Chili focus	Ref (1)	GHE	Chili focus	Ref (1)	GHE	Chili focus	Ref (1)
N	108	-	93	180	149	181	225	298	239
P	15	-	15	60	49	58	100	97	81
K	64	-	96	176	220	217	296	439	349
Mg	5	-	12	21	-	48	35	-	72
Ca	140	-	96	140	110	171	245	220	199
S	11	-	16	45	-	64	75	-	96
Mikro-näringsämnen (PPM)
Fe	2.40	-	4.90	2.40	1.98	4.90	4.20	3.96	4.90
Mn	1.00	-	1.97	1.00	0.66	1.97	1.75	1.31	1.97
Zn	0.30	-	0.25	0.30	0.18	0.25	0.53	0.36	0.25
B	0.20	-	0.70	0.20	0.54	0.70	0.35	1.08	0.70
Cu	0.20	-	0.07	0.20	0.07	0.07	0.35	0.14	0.07
Mo	0.12	-	0.05	0.23	0.06	0.05	0.39	0.12	0.05

I tabellen ovan saknas uppgifter om vissa ämnen i Chili focus. Detta beror på att de ingående mängderna inte specificeras på förpackningen. Det står enbart att utöver de ämnen som listas ovan så ingår även Mg, S, Ni samt humussyror men inte i vilka koncentrationer.

Detta var en genomgång av hur jag tänkt använda mig av kommersiellt tillgängliga produkter för att skapa en skräddarsydd gödsling lämplig för chili. Det har bedrivits en hel del forskning kring hur olika specifika näringsämnen påverkar chili-fruktens smak, styrka och andra egenskaper samt plantans tillväxt. Mera om detta kommer i nästa blog-inlägg.

Referenser
1. Morgan L och Lennard S (2000) Hydroponic Capsicum Production. ISBN 0958673551. Casper Publications Ltd. Narrabeen, Australien.
2. Tadesse T, Nichols MA och Fisher KJ (1999) Nutrient conductivity effects on sweet pepper plants grown using nutrient film technique 1. Yield and fruit quality. NZ J Crop and Hort Sci, 27, 229-37.
3. Tadesse T, Nichols MA och Fisher KJ (1999) Nutrient conductivity effects on sweet pepper plants grown using nutrient film technique 2. Blossom-end rot and fruit mineral status. NZ J Crop and Hort Sci, 27, 239-47.

Hydro-projektet

Denna säsong planerar jag att testa odling av chili i hydro-kultur. Efter att ha läst ett antal böcker i ämnet och framför allt Jukka Kilpinens inspirerande sida om teknikens förträfflighet för chili-produktion känner jag mig mycket nyfiken på att testa. För att själv bilda mig en uppfattning om hydro-kulturens fördelar och nackdelar jämfört med odling i jord i kruka så tänker jag göra ett kontrollerat experiment för att utvärdera resultatet av de båda teknikerna.
Jag kommer att fortlöpande skriva om projektets framskridande här på bloggen. Eftersom jag är novis inom ämnet så kommer det att bli en läroprocess för mig och mycket av det jag skriver om är anteckningar för mig själv att minnas vad jag gjort.
Först kommer ett par inlägg om näring lämpad för chili-odling. Det finns en hel del spridd information och det jag hittat kommer jag att sammanfatta i ett par inlägg.
Efter det tror jag att jag kommer blogga lite om hur jag planerar själva konstruktionen av projektet. Sammanfattningsvis så kommer jag att bygga ett mindre drivhus som jag delar i två delar. I den ena hälften (den östra) kommer jag att bygga en odlingsbänk för ett ebb och flod-system och i den andra (västra) kommer bänken att rymma krukor med jord. Riktigt vilka sorter som jag skall prova har jag inte bestämt ännu men jag tror att det blir en C. chinense, Red Savina, och en C. pubescens.
Efter det blir det blog-inlägg om hur projektet rent praktiskt går framåt. Jag hoppas ni kommer att finna projektet lika spännande som jag tycker att det är.