Ett par oätliga arter

Det mesta jag odlar är avsett för konsumtion men inte allt. Den växtfamilj som fascinerar mig mest är potatisväxterna, Solanaceae. Så mycket att den fick ge namn åt min trädgårdsblog. Familjen innehåller många, för livsmedelsproduktion, viktiga och dessutom lättodlade arter, såsom potatis, tomat, chili, äggplanta, tomatillo, goji, m fl. Men familjen är lika känd för alla de arter som är oätliga. Bland dessa finner man bland annat belladonna, alruna, spikklubba, bolmört och tobak. De, och även många av de ätliga arterna, innehåller olika alkaloider. Dessa ämnen har kraftiga farmakologiska effekter på kroppen och har använts inom medicinen för olika ändamål.

Belladonna (Atropa belladonna), som på bilden ovan, har exempelvis använts länge i medicinsk behandling. Detta beror på att växten innehåller atropin, en alkaloid som förlamar muskler, exempelvis ögats iris.

Betydligt mera välkänd hos gemene man är en annan representant, tobak, Nicotiana tabacum. Även denna innehåller en alkaloid med påtagliga effekter på kroppen, nämligen nikotin.

I år odlar jag Alida-tobak, som är ca en meter hög i skrivande stund. Ovanstående bild visar årets första blomma på en av plantorna.

Alida-tobak

Historian bakom Mor Alida och hennes tobak har en spännande historia. Den tar sin börjar början eller slutar år 1964, hur man nu ser på saken. Sverige hade en gång i tiden intentioner att vara självförsörjande med avseende på tobak. Främst för snustillverkning. I detta syfte instiftades ett tobaksmonopol stora arealer avsattes till tobaksodling, här nere i Skåne främst i de nordöstra delarna. Och det just där, i Yngsjö, som Alida Olsson odlade tobak ända tills tobaksodlingarna lades ner 1964. Det året lade hon undan några frö-kapslar och de hamnade till slut i en låda på Tobaks- och tändsticksmuseet i Stockholm.
2002, dvs 38 år efter att Alida lagt undan lite fröer för säkerhets skull, så upptäcktes dem och man provodlade dem. Grobarheten var i det närmaste noll och efter ett par provodlingar lyckades man få upp en enda planta. Denna lämnades över till Skansen där den odlades i drivhus och gick i blom. Från frön från denna planta drog man senare upp nya plantor och numera säljer museet frön till Mor Alidas tobak. Jag undrar om hon hade kunna tänka sig hur spridd hennes sort skulle bli även om den inte längre odlas kommersiellt.
För ett par år sedan köpte jag frön av den men har inte sått dem förrän i år. Som syns på bilden nedan, så grodde de fint och jag hade tänkt att spara två plantor och sätta på en skyddad plats i trädgården.

Tobak, Nicotiana tabacum, är lättodlad men tål inte frost. Den förkultiveras tills risken för frost är över och sätts ut på friland. Denna art är, till skillnad från många av prydnadssorterna, mycket högväxande och får små rosa blommor högst upp på den drygt 2 meter höga plantan om den inte toppas. Toppa dem kommer jag inte att göra eftersom jag inte planerar att använda dem till annat än att ta nya frön. Eventuellt skulle man kunna tänka sig att extrahera nikotin ur bladen och använda som bekämpningsmedel om allehanda ohyra i drivhuset.

Referenser:
Inga Junhem (2004) Prisad planta - Om tobaksodling i Sverige 1724-1964. Tobaks- och tändstickmuseum, Stockholm