Blandade habaneros

Årets habaneros, C. chinense, bjuder på flera positiva överraskningar för min del. Bland de vackraste chilis jag odlat är Cajamarca. Frukterna är som omogna lila och är lite semi-transparenta, vilket får dem att nästa se ut att vara konstgjorda ut.

Sedan genomgår de en övergång i regnbågens alla färger och blir till slut djupröda. Tyvärr passerar de även en fas i någon obehaglig brungul nyans.

Rocato är en annan sort som jag provat för första gången i år. Den skall vara lite mera tjockväggig än vad C. chinense brukar vara och dessutom produktiv.

Produktiv är den utan tvekan. De kompakta plantorna är tunga av frukt. Jag sparade fem plantor av denna sort och det är jag glad över.

Fruktköttets tvärsnitt är faktiskt ganska tjockt. Inte som en rocoto precis men kanske lite mera som en tunnväggig jalapeno än vad C. chinense ofta är. Jag väger fortlöpande skörden från alla plantorna för att kunna jämföra med exempelvis mina Red Savina.

 Red Savina är en gammal favorit som en gång i tiden betraktades som världens hetaste. Jag har aldrig fått några anmärkningsvärt heta frukter av denna sort trots att jag köpt fröer direkt från företaget som lanserade sorten. Däremot så har de en fantastisk habanero-smak.

Habanera Lemon satte jag eftersom den skall vara en tidig sort. Och tidig är den. Nog den tidigaste sorten jag provat i år. Den tycks dessutom vara ganska produktiv. Nu ligger den första omgången frukter i torken tillsammans med all annan skörd. Denna sort kommer dock inte att ge så mycket pulver eftersom frukterna är små och ganska tunnväggiga. Det sistnämnda är å andra sidan delvis en fördel eftersom den halverade frukterna nästan är helt torra efter ett dygn i torken på 35 grader.

Rocoto-skörd

Trots att det bara är början av juli så vågar jag påstå att detta är det bästa rocoto-året jag varit med om. Igår skördade jag ca 1 kg mogen frukt. Så mycket så tidigt har jag inte ens vågat hoppas på tidigare. Det enda smolket i bägaren är att jag inte alls vet vad denna oväntade framgång beror på. Givetvis vill jag upprepa detta nästa år med fler rocoto-plantor men det enda jag kan komma på är att jag gav många av plantorna en mycket tidig start, i november och december såddes de första. Men detta tror jag inte är hela sanningen. Men när man har tur så är det kanske opassande att gnälla.

Lite olika rocotos, C. pubescens.

Denna röda PI387838 Locoto är uppenbarligen inte längre helt sort-ren men om den är lika produktiv i generation två som nu i generation ett, så kommer jag definitivt att fortsätta odla den i alla fall.

Denna PI 387838 Locato ser ut som jag minns den från tidigare år.

Den lilla och kompakta PI 585261 fortsätter att ge gott om små och relativt milda frukter.

Den bruna rocoton från Åke Truedsson ger, som namnet antyder, bruna frukter. Nu återstår det att se hur produktiv den är.

PI 585273 ger ganska stora köttiga frukter.

Tidig vitlöksskörd

Ok, den titeln var lite vilseledande. Det är inte vitlökarna jag skördat idag utan vitlökarnas blomstänglar. Lökarna skall inte skördas än på någon knapp månad eller så beroende på sort. Blomstänglarna är fantastiskt goda att woka och har en mild smak. Att skörda blomstänglarna har två fördelar; dels är de goda att äta och dels så fokuseras plantans energi på att ge en stor lök och inte att bilda blommor och frön.

Bild på dagens skörd.

Det är gott att woka stänglarna tillsammans med chili, vitlök och ingefära. Om man inte har möjlighet att använda alla blomstänglar på en gång går det utmärkt att klippa upp dem i lämpliga bitar, förvälla dem och frysa.

Halvlek i jämförande hydro-studie

Idag omskolade jag äntligen plantorna i hydrokultur. En sak står alldeles klar, och det är vad jag sett redan från första början, nämligen att mina rocotos klarar sig ypperligt i hydro med de förutsättningar jag ger dem medan habanero tycks må direkt uselt. Efter omplantering ser de ut så här.

För att börja med de mera positiva resultaten, så växer C. pubescens på mycket bra i hydrokultur. Grönmassan är gissningsvis det dubbla jämfört med plantorna i jord och jämför man mängden frukt så är skillnaden ännu större i nuläget. Idag flyttade jag de fyra pubescens-plantorna till den nya hydro-anläggningen och de två chinense-plantorna fick gå kvar i den lilla hydron. Samtidigt passade jag på att plantera om de fyra kontroll-plantorna i jord från 10L-krukor till fyrkantiga krukor på 18L. Plantorna i jord planterades om i ganska rätt tid medan jag tror att hydro-plantorna helst skulle ha planterats om för ett par veckor sedan eller tidigare. Så här ser i alla fall ett par av dem ut när jag håller dem i den lilla rotklumpen.

Chinense-plantorna är det värre med. Jämfört med de i jord är de små gulaktiga dvärgar. Eftersom C. pubescens är starkväxande och ännu mera så i hydrokultur, så gissar jag att koncentrationen av näring varit ganska optimal för C. pubescens medan den har varit för hög för de mera långsamt växande C. chinense. Därför tänker jag först prova med att sänka näringslösningens koncentration för chinense-plantorna och se om de repar sig. På bilden sedan ser man tydligt två sjukliga Red Savina odlade i hydro till vänster och en konventionellt odlad planta till höger.

Utbyggnad av hydro-projektet

Nu växer chilin i den lilla hydro som jag först byggde över alla bredder. Se bilden nedan. Det är verkligen dags att binda upp och då är det lika bra att sätta plantorna i den större hydro-anläggningen som jag tänkt de skall vara i under sommaren. Det blir en rejäl ökning. Den nuvarande tanken på 15L ökas till en med en kapacitet på 75L och bara de 4 C. pubescens-plantorna flyttas över. De två C. chinense får gå kvar i den ursprungliga hydron eftersom jag upptäckt att de troligen har mycket olika näringskrav.

 

 Bygget består av följande delar:

2 st murarbaljor, 90 L (Hornbach)
1 st Eheim compact 1000 pump 23W, 16/22 mm i diameter (zoo.se)
40 cm grön akvarieslang 16/22 mm (Hornbach)
1 st bordsgenomföring mässing 3/8" (Biltema)
1 st o-ring 5/8" x 13/16" (Biltema)
25 cm rakt PP-rör 32 mm vit (VVS-shopen)
1 st rak skarv 32 vit (VVS-shopen)
1 st fiberpackning R50 (VVS-shopen)
3 st egentillverkade plastringar att använda som distanser
1 m grön luftslang (Hornbach)
1 st luftpump (Hornbach)
1 st syresten (Hornbach)
1 säck Hasselfors lecakulor 45L (Plantagen) 
Tryckimpregnerat trä och 8 st metallvinklar (Byggmax)

Först snickrade jag ihop en enkel men stabil ställning i trä. Den undre baljans botten vilar 2,5 cm ovanför marken, vilket medger plats för ett par brädbitar under baljan. Det ger lite mera luftcirkulation.

Sedan var det dags att montera ihop baljor, pump och luftpump. Jag sågade och borrade upp hål i botten på den ena baljan och monterade fast bordsgenomföringen och o-ringen. På undersidan monterade jag fast den tjocka slangen och pumpen. Bräddavloppet gjordes 15 cm högt, vilket jag hoppas skall vara tillräckligt djup för ordentlig rot-tillväxt. För att det skulle gå att skruva fast satte jag dit ett par distanser i plast som jag sågade till (nere till vänster på bilden nedan).

Pumpen var egentligen tänkt för ett större hydrosystem och är troligen överdimensionerad för denna anläggningen. Men lite för mycket krut kan väl inte skada

När allting är på plats så är det bara att provköra systemet med vatten och se så att det inte läcker någonstans eller har några andra problem.

Till slut så flyttade jag över de plantor som skall odlas i denna anläggning.

Hibiscus-sticklingar, del IV (utvärdering)

Idag har jag planterat den Hibiscus-stickling med mest rötter i jord och då är det väl dags för en utvärdering. Efter ungefär en månad så har 7 av 9 sticklingar rotat sig. De som inte rotat sig är bruna kring snittet och visar ingen antydning till att bilda rötter. Med tanke på att 7 nya plantor är mer än jag behöver så får resultatet räknas som bra. För utvärderingens skulle så överväger jag att klippa de sticklingar som inte rotat sig lite höge upp med ett 45 graders snitt.

EDIT 2 juni: För några dagar sedan stängde jag av bubblaren och planterade de kvarvarande sticklingarna i krukor. Då hade alla utom en rotat sig, inklusive en som var brun nertill och som jag hade gett upp hoppet om.

Rocoto-premiär

Igår var äntligen de första C. pubescens-frukterna röda och redo att konsumeras. Sorten är PI 585261 och den har redan från start tillhört en av årets nya favoriter. Plantan är förvånansvärt liten och kompakt och har haft massvis med blommor och nu mycket frukt.

Frukterna är omkring 4 cm långa och, som framgår av bilden ovan, lite spetsiga. De är medel-heta och har den för arten typiska "rundheten" i hettan.

 Plantan är ännu 4 månader efter sådd inte högre än 40 cm. Däremot är den tät och har en vacker form. Om den bibehåller sitt växtsätt under hela säsongen, så kommer den inte ens att behöva bindas upp.

Och en närbild på några mognande frukter.